Trångt och trevligt…

Ja, så var födelsedagsfikat avklarat. Många var vi, men det gick ändå. Den snabbt dekorerade tårtan med punchpralinganache och hallongrädde var hyfsad. Hade föredragit dumle men det fanns inte i lösvikt när jag skulle handla… Men nu har jag testat den fyllningen i alla fall. Nästa gång kanske det blir ganache på Polly eller Bounty. I alla fall så tackar jag allra mjukast för alla presenter och dessutom för barnens gåvor. De kommer väl till pass.

Till middag blev det pizza och sen somnade Molly som en stock. Just nu sitter Meja bredvid här och jollrar högljutt som en liten knasboll. 🙂

Åh vad jag är trött på att tappa hår… Nu får det gärna lugna ner sig lite. Den frisyr jag fick av frisören sist är helt sabbad, jag ser ut som en skurmopp igen. Kanske jag får använda födelsedagspengarna till ett frisörbesök… Eller ett träningskort… Eller en klocka och lite kläder när jag tappat lite mer vikt… Just nu går det sakta men säkert neråt i alla fall. Sakta ska det ju gå, särskilt när man ammar. Att amma är den bästa bantningskuren som finns, man behöver ju inte svälta alls. 🙂 Jag äter rejäla portioner och godsaker varje dag men går ner i vikt ändå. Ska bli skönt att komma ner i min gamla storlek igen. Den innan Molly alltså. Jag glömde skriva igår att jag redan fått en present av Niklas, en våg som förutom vikten mäter fettprocent, muskler och vatten. Mina värden var ju… inte så bra… Ehrm… Min fördelning av muskler och fett är långt ifrån acceptabel, men det ska jag ändra på. 🙂

Kram på er!