Kääärlek…

Så var Mollys första dagisdag efter semestern avklarad. Niklas lämnade henne i morse och det gick jättebra. Hade nog gissat på en tår eller två, eller åtminstone lite motvilja, men hon gillar dagis för mycket. 🙂

Dagen har spenderats med lite meck i Mollys rum, papperssortering i källaren och tvätt av lite bebiskläder samt amningskudde och vagndetaljer. Bara att fortsätta i morgon… Vi har fem flyttkartonger med barnkläder förresten! Herregud…

Sitter här och dricker bubbelvatten, tuggar tuggummi och väntar på Niklas som spelar badminton, allt medan bebis dansar tango i magen. Bökar och vänder, hickar och krafsar… Lite ensamt igen… Dagen har ju spenderats ensam hemma i det tysta huset utan varken man eller barn. När mina älsklingar kom hem var jag i källaren och Molly ropade på mig nerför trappen. Det pirrade i hela kroppen av kärlek när jag hörde hennes röst och jag skyndade mig upp för att kramas och kela och höra hur dagen varit. Av Niklas fick jag en välbehövligt varm och trygg kram, som jag får varje dag och som ger mig näring och energi. Min fina Niklas… 🙂 Jag klarar mig inte utan honom.