Stucken i armen

Igårkväll kom vi plötsligt ihåg att det var dags för Molly att ta spruta. Vi har ju valt att delta i den studie som handlar om vaccin mot vattkoppor. Efter nogrann övervägning och påläsning(mest av Anna) så valde vi att låta Molly delta.
Så idag skulle hon upp till lasarettet och få sin spruta. Anna berättade att Molly spexade och charmade alla som var där. Allt gick bra och Molly fick med sig en uppblåsbar handske.

När jag kom hem efter jobbet mötter jag i dörren  av inte en hund utan två! Varav den ena spelade en melodi. Molly överlycklig som vanligt, det är en fröjd att komma hem och var dag längtar jag hem till henne. Sen försvann hon iväg i sitt rum och jag blev kvar i hallen. Men så kom hon på att hon inte berättat för mig vad som hänt under dagen. Som ett skott kom hon ut jollrandes och pekandes på armen. Drog o slet i ärmen. Visst jag fattade galoppen på en gång och hjälpte henne lyfta ärmen. Där satt det ett plåster som hon stolt visade upp och pratade om. Oj oj oj va stolt hon var över plåstret.

Nu är klockan mycket och det är dags för sängen. Molly har redan intagit vår säng efter några timmar i sin egen.
Natti natti