En stående favorit hos Molly är pojken på bussen som åker runt och hämtar upp alla djuren. Molly var hos morfar och mormor igår och då var boken med. Alltid lika uppskattad hos Molly, momor var inte lika begeistrad i boken efter ett antal vändor. Och jag vet precis hur de känns.

Det som också bara går runt runt är denna förkylning som inte vill försvinna. Har inte Molly den har jag eller Anna den. Så den lär bli kvar ett tag till. Runt runt smittar den. Jag hade feber under helgen och den verkar vara borta nu, ja iaf från mig. Anna har den nu. Tråkigt att det hela tiden är någon i familjen som är sjuk. Molly har fått tillbaka sin snuva och kranen bara rinner. Så nu är det bara en tidsfråga innan någon av oss andra får den. För Molly har inte riktigt koll på det där med snor och var man ska snyta sig. Igår kom hon klättrandes på mig och jollrade pappa pappa.. Utan att tänka svara jag och vänder mig mot henne och vips fick jag mig en snorblöta upptryckt i ansiktet. Mmm mysigt, bara går och torka av sig och Molly.

Det tråkiga med snuvan är att Molly får det så långt ned i halsen på nätterna. Och var vänder hon sig och hostar? Inte i kudden iaf. Utan rakt på antingen Anna eller mig själv. Mysigt värre.

Nåja, det är så det är att vara småbarnsförälder 😉