Nä, ingen bebis än… Det var en seg liten rackare det här. Även om beräknat födelsedatum gäller plus/minus två veckor så känns det som en evighets väntan just nu när tre ”extra” dagar har gått. Jag har lite molvärk då och då, samt en hel del halvonda sammandragningar ibland. Bebisen ligger dessutom lååångt ner. Det borde inte ta så lång tid innan vi får stifta bekantskap med Liten tycker jag, men man vet aldrig… Det är så frustrerande när man först har ganska ont och tror att det kan vara nåt på gång, och det sen plötsligt bara avstannar och blir absolut ingenting. Så har det varit i veckor nu… Men vi hoppas att det ska sätta igång snart… 🙂 Det är tröttsamt att vara gravid och att man med nöd och näppe klarar av att tvätta fötterna i duschen eller sätta på sig skorna. Längtar efter att få ligga på mage eller rygg och sova, eller kunna sitta med Molly i knät och busa utan att behöva hämta andan efter 25 sekunder eller få ont i fogarna. Men livet blir ju inte en dans på rosor bara för bebisen kommer ut…
jag ser inte fram emot amningen till en början till exempel. Den första månaden (minst!) gör det ju helvetiskt ont när man ammar, med mjölkstockning och såriga tuttar. Tredje dagen efter bebis födelse så har jag redan bett Niklas att se till att vi får vara ifred, kommer ihåg när den beryktade ”tredagarsbluesen” slog till efter att vi fått Molly och tårarna bara sprutade halva dagen av tusen olika konstiga anledningar… Värsta hormoncirkusen i kroppen! Kanske inte en bra dag att ha gäster… 😉 Det lär bli en miljon blöjbyten dessutom, och för att inte tala om hur svettigt det blir att klä två barn och sig själv i vinterkläder när man ska gå ut. När man äntligen fått på alla kläder och sen plötsligt inser att en av barnen behöver ny blöja så är det bara att börja om från början igen… Men det får vara kärt besvär. 🙂