En hektisk dag på jobbet har det varit. Ont i knoppen har jag också haft och det har inte underlättat tänkandet. Mycket småstrul och knas som rättats upp och folk som sprungit fram och tillbaka med en del frågor.

När dagen äntligen var slut och vi var på väg hem se vi en arbetskollega cykla förbi i snabb fart. Jag tänker för mig själv ”ingen hjälm?”. Några sekunder senare när vi kommer bort en bit sitter hon på backen med händerna för ansiktet. Vi går fram och hjälper till, hon har slagit i tänderna och näsan är svullen, stor som en tennisboll. Fler ansluter och det ordnas transport till sjukhuset. Jag ringer hem till hennes man och meddelar vad som hänt och att transport är ordnad.

Väl hemma lagar jag till lite kött, potatis och b-sås. Molly får korv till sin mat och äter med förtjusning ett tag. Det är mest majsen till som går i först. Men som vi alla vet är hon en potatisälskare och den åker i snabbt efter frågon om hon ätit färdigt.
Nattningen gick sådär.. Molly var väldigt knölig och ville inte sova. Men vad gjorde det? Jag somnade 😀